Svarar på era frågor

Igår var det ju Robins tur att svara på frågor här i bloggen om hans roll som pappa till ett barn som inte är av hans blod. 
Jag har ju även fått frågor som inte han kunde svara på, som jag tänkte svara på.
 
Ni ställde en fråga till Robin som även jag kan svara på också.
Hur omgivningen och min familj har tagit det att Robin har kommit in i bilden som pappa till mitt barn.
 
Jag kan nog bara säga massa positiva saker om det, alla har varit så snälla och säger att jag förtjänar verkligen att leva ett liv med Robin. Och att alla är så glada för min skull att det har blivit som det har blivit.
Eftersom alla har vetat om att jag i stort sett skulle vara ensam med Alice, så i stort sett alla har tagit det bra.
Sen finns det väl folk som snackar när jag inte hör också, att man kanske ska lugna sig med kärleken när man precis har fött barn och sådant!
Men det skakar jag bara av mig, då jag är så pass lycklig med mitt liv som jag har det idag.
Så en sån kommentar är bara onödig, vill jag detta så vill jag :) 
 
Min familj har tagit detta hur bra som helst också. Dom gillar Robin väldigt mycket och tycker det är starkt av honom att gå in i en papparoll till ett barn som inte är hans riktiga biologiska barn. 
Min familj (föutom pappa och Nellie) fick reda på om Robin när jag låg inne på BB.
För Emelie och Annie berättade jag för dom om Robin under mina värkar inne på mjuka sidan på förlossningen.
Och för mamma berättade jag när hon kom och besökte mig och Alice inne på BB på fredagen (Alice föddes på tisdagen!).
Nellie och pappa fick reda på det på måndagen när jag skrevs ut från BB och kom hem till lägenheten.
Då träffade även hela familjen Robin för första gången (förutom Emelie som träffade honom på KSS på onsdagen när han kom med paket till Alice) 
 
Så snabbt gick det, och tänk att det snart är 1 år sedan som jag lärde känna Robin. På tisdag är ett 1 år sedan som vi började prata med varandra på dejtingsidan Badoo.
 
 
Sen har jag även fått en fråga om förlovning.
Och den kan jag svara på såhär: det kommer att ske, men när det sker återstår att se. Pengar måste finnas till det också, och att vara mammaledig blir man inte rik på!
Vi har iallafall pratat om det och ABSOLUT vill vi förlova oss.
 
 
Frågan om Alice biologiska pappa och familj vill jag egentligen inte prata om.
Finns inte så mycket att säga där, mer än att dom verkar ha gjort ett val att inte vilja veta av Alice över huvud taget. För ett år sedan var det annorlunda, verkligen annorlunda. Men nu, nej! 
Så som det ser ut nu kommer Alice nog aldrig träffa sin biologiska pappa och farmor. Men det är ett val dom har gjort, inte jag. Jag hindrar inte någon från att få träffa Alice, bara så ni vet!
 
 
Jag tror att detta var alla frågor iallafall.
Ställ gärna mer frågor om det är något mer ni undrar över.
Det behöver ju inte bara vara om pappa och mammarollen, utan ställ vad som helst.
Vad min favoriträtt är eller favoritfärg. Vad som liksom ;) 
 
Hoppas att ni är nöjda med era svar!
 
 

Robin gästbloggar!

Jaha då ska man försöka blogga lite (första gången i mitt liv). Just i detta nu ligger både jag och Pauline i sängen, hon vände bort precis för hon inte ville se vad jag har att säga. Jag tror hon är galet nyfiken! Jag känner mig lite som en författare, som vill få ur sig all sin inspiration till boken, även om inte detta är samma sak riktigt. Men hej tjollahopp, det var ju svar som skulle ges.
 
Hur är det att ta på sig rollen som pappa till ett barn som inte är ens eget blod?
Hade det varit för säg ca 2 år sen, hade jag faktiskt inte tagit på mig rollen som pappa till ett barn som inte var mitt. Men eftersom brorsan fick sin första dotter för ca 2 år seden, och jag har fått se och uppleva mycket tillsammans med dom, började jag sakta komma i tankar om att det skulle vara kul att ha sig en egen liten rackare! Men att bli tillsammans med en tjej och få en bebis på köpet!? Där har jag inte så mycket att säga, mer än att kärleken övervinner allt, det har inte varit speciellt svårt att ta på sig rollen som pappa! Nu kanske det kommer en dålig jämnförelse, men jag är uppvuxen med hundar, hela mitt liv. Och att ta in en helt nya valp och ta hand om den, ge den omsorg och kärlek har aldrig varit svårt för mig, och det är samma sak med Alice. Hon är min lille valp, och det är så kul att se hur hon utvecklas och gör nya saker hela tiden. Finns inte mycket som slår Alice leende när man ser henne för första gången på dagen!
 
Hur har omgivningen tagit detta, att jag blivit "pappa"?
Jag kan inte säga så mycket om omgivningen från Paulines sida, men på min, morsan, farsan, brorsan och mina vänner. Morsan har alltid varit "gör vad du vill, så länge du är lycklig" typen, farsan och brorsan likaså. Sålänge dom ser att jag mår bra och är lycklig, så är dom det med, och morsan är lite smågalen i Alice. Alice är ett litet charmtroll och har verkligen charmat upp farmor Lena! Min familj har verkligen inte haft några problem med att jag blev tillsammans med Pauline och fick lille Alice på köpet, dom har inte ens gett mig en varning "tänk om....", däremot har några av mina vänner varnat mig om saker som kan hända ovs. Dom har ju i för sig bara tänkt på mitt bästa, om det skulle hända något. Nu har vi varit tillsammans ett tag och jag tror mina vänner har förstått att det inte var så farligt att gå in i detta förhållande! 
 
Adoption?
Ja hur ser tankarna ut inom detta ämne?
Vi har faktiskt pratat om det, och jag kolla upp lite information om hur det går till, och fick till svar, att man måste vara gifta och ha den biologiska pappans underskrift. Vi har inte varit tillsammans så jätte länge, så att gifta oss och föröska få pappan att skriva under, är inget vi kände är nödvädigt just nu. Utan det är något som framtiden kommer få tala för. En sak är säker i alla fall, hade jag haft en "plastpappa/plastmamma" så hade jag viljat veta detta, och det är nått jag bestämt att Alice ska få veta att jag inte är hennes biologiska pappa. Vill hon ha kontakt med sin biologiska pappa, är det något jag tycker hon ska få kunna välja.
 
Nu tror jag väl att jag svarat på det mesta?! Om inte, får ni hojta till!

Öppna förskolan

Idag har jag och Alice testat på en ny öppna förskola här i Skövde.
Vi åkte ut till Ryd till Familjecentralen tillsammans med Ida och Kevin.
Barnen satt och lekte sen var det även babymusik där.
Alice var överlycklig som vanligt när vi sjöng :) 
 
Nu ska vi bara ta det lugnt, Alice ligger och sover och jag ligger i soffan och tar det lugnt.
Fick precis ett samtal från en telefonförsäljare, dom ringer sisådär 3-4 gånger om dagen så nu svarade jag för o se vad det var för något.
Dom ville ge mig ett identitetsskydd för 49:- i månaden... Inte intresserad men ville ändå inte förstå mitt nej.
Tänkte skriva in mig 3 gånger i deras databas. 
Att försäljare alltid ska ha svårt för att ta ett nej, helt sjukt!
 
Nu ska jag andas och lugna ner mig lite!
Ikväll kommer ett inlägg från Robin upp iallafall, det har han lovat mig. Så vi får hoppas på att han håller vad han lovar. Välkommen in i kväll och läs om Robin och hans papparoll till Alice.
 
 




RSS 2.0